Sedan 1948 har FN påbörjat 55 fredsbevarande operationer, av vilka 15 fortfarande pågår. Ungefär likalänge har diskussioner förts om möjligheten att hålla styrkor med hög beredskap för FN-operationer.Diskussionen har behandlat stående styrkor såväl som insatsförberedda förband i egenskap avstyrkeregister. I dagsläget existerar styrkeregister vars syfte är att reducera förseningar vid stationering.Syftet med denna uppsats är att undersöka om storleken på dessa styrkeregister betingarstationeringsförseningar. Utifrån detta syfte är uppsatsens huvudhypotes ?Ju större mängdinsatsförberedda Fredsbevarande styrkor, desto mindre försening för fredsbevarande operationer?.Hypotesen, tillsammans med konkurrerande förklaringar, provas med hjälp av linjär regressionsanalys.Datasetet inkluderar FNs samtliga fredsbevarande operationer (54) under perioden 1948-2000.Uppsatsens bidrag till den vetenskapliga litteraturen är att den testar en empirisk hypotes med statistiskametoder och genererar härvid ett nytt dataset.

Regiformerna har olika målsättningar och olika intressenter. Kan detta vara varför belöningssystemen inte är likadant utformade, trots att individerna utför liknande arbetsuppgifter..

The purpose of this essay is to examine the United Nation?s work and structure to find possible factors that can explain why some peacekeeping operations have achieved to mainstream a gender perspective, when others have not. This study is based on two cases; the peacekeeping operation in Namibia and the peacekeeping operation in Kosovo.The theory I have chosen to apply is feminism, a theory that allows an alternative explanation to this phenomenon. The conclusion is that there are three decisive factors: The leadership and its will to recruit female personnel to decision-making positions, the number of female employees and whether the peacekeeping operation cooperates with local women-organisations or not. All this is of great importance whether the institutional hegemonic masculine culture within the United Nation and its peacekeeping operations, is challenged or not..

Har storleken någon betydelse?Enligt den amerikanske marina militärteoretikern Milan N. Vego har den detvad avser fartyg vid mellanstatliga konflikter i kustnära farvatten.Denna uppsats syftar till att svara på frågan om samma förhållanden gäller vidPeace Support Operations (PSO).Uppsatsen analyserar Vegos tes, små ytstridsfartygs egenskaper, kraven vidPSO:s och de fall där små ytstridsenheter har verkat vid PSO:s.Slutligen värderas analyserade fakta och frågan besvaras..

Den tilltagande betydelsen av att skydda civilbefolkningen i fredsbevarande operationer har genomgått en påtaglig utveckling, följt av delade meningar om vad säkerhet innebär. Jag framhåller att utvecklingen skall förstås som specifikt problematisk i den meningen att kvinnor har blivit alltmer utsatta i konflikter, vilket samtidigt beskrivs som ett understuderat förhållande inom forskningsområdet. Med utgångspunkt i Feminist Security Theory syftar den här uppsatsen till att studera förekomsten av ett feministiskt perspektiv i internationell säkerhetspolitik. I samband med antagandet av UNSCR 1325 om kvinnor, fred och säkerhet år 2000 beskrevs för första gången kvinnorsställning i konflikter i form av en säkerhetsfråga och därmed inte längre enbart inkluderat i FN:s mänskliga rättigheter. Således bereddes utrymmeför nya möjligheter att hantera säkerhetsutmaningar på.

Den här uppsatsen behandlar svensk väpnad styrka som säkerhetspolitiskt instrument.Trots ett säkerhetspolitiskt alltmer gynnsamt läge syns Sveriges vilja, förmåga och beredskap att använda de resurserFM förfogar över att öka. Vilka är de miljöer och yttre omständigheter där FM: s resurser är avsedda att utnyttjasoch hur?Syftet med uppsatsen är att finna ett mönster som gör det möjligt att formulera stöd för en tänkbar doktrin förinsats med svensk väpnad styrka i internationella insatser. Metoden för detta är att genom en kvalitativ textanalysgranska samtliga insatser som påbörjats efter det kalla krigets slut och fram till idag. Analysverktyget som användshar tagits fram för att granska utrikes- och försvarspolitiska doktriner och tjänar därför uppsatsen syfte väl.Internationella insatser är ett bra uttryck för en praktisk politik.

Vi har gjort en utvärdering av FN:s insatser i Kongo 1960-1964. Vi har analyseratutifrån en konflikthanteringsmodell som vi har hämtat ur Contemporary ConflictResolution av bland annat Oliver Ramsbotham. I denna modell är peacekeepingoch peace enforcement centrala inslag. Med dessa begrepp åsyftas fredsbevaranderespektive fredsframtvingande åtgärder för att nå fred eller förhindra krig.Resultatet av vår analys är att delar av insatsen var framgångsrik, däriblandpeace enforcement. Långsiktliga åtgärder för fred saknades dock, vilket ledde tillatt våldsamheterna åter tilläts blossa upp när FN lämnade landet.Resultatet av vårt arbete kan användas för att visa på att peace enforcementhar använts och kan vara en framgångsrik metod för FN i framtida situationer..

Olika frågor och problematik kring reglerna för intervention samt samspelet mellan regionala organisationer och FN utgör stommen i denna uppsats. Syftet är att utreda om ECOWAS fredsinsats i Liberia (1990-1997) var en folkrättsenlig intervention. Då insatsen hade dels fredsbevarande, dels tvingande inslag samt möjligen kunde ses som en humanitär intervention är huvuduppgiften att utreda om ECOWAS hade ett sådant samtycke som krävs för fredsbevarande insatser, om ECOWAS hade fått ett bemyndigande av säkerhetsrådet enligt art 53 i FN-stadgan för den tvingande delen av insatsen samt om insatsen kunde karaktäriseras som en humanitär intervention.Det framkommer att det som är viktigast i utredningen i förhållande till dessa frågor är huruvida ECOWAS kunde grunda sitt ingripande på Liberias regerings samtycke allena, om retroaktiva bemyndigande av säkerhetsrådet är giltiga samt om det har utvecklats tillräcklig praxis och opinio juris för att rättfärdiga humanitära interventioner av regionala organisationer som sedvanerätt.Analysen visar att samtliga dessa frågor måste besvaras nekande, i varje fall i ett inledande skede. ECOWAS insats i Liberia var således till en början en folkrättsstridig intervention. Det utesluter dock inte att den kan ses som en föregångare för humanitära interventioner.

Vid utlandsmission ställs individen inför en unik prövning. Det innefattar att soldaten dagligen exponeras för olika typer av stressorer. För att hantera förekommande stressorer är det nödvändigt för soldaten att utveckla copingstrategier. Studiens syfte är att med en kvalitativ studie få tillträde till individens subjektiva upplevelse av förekommande stressorer samt vilka copingstrategier soldaterna använder sig av för att hantera dessa under fredsbevarande utlandstjänstgöring. Undersökningen har genomförts genom kvalitativa intervjuer med sex soldater som genomfört utlandsmission.

Vid utlandsmission ställs individen inför en unik prövning. Det innefattar att soldaten dagligen exponeras för olika typer av stressorer. För att hantera förekommande stressorer är det nödvändigt för soldaten att utveckla copingstrategier. Studiens syfte är att med en kvalitativ studie få tillträde till individens subjektiva upplevelse av förekommande stressorer samt vilka copingstrategier soldaterna använder sig av för att hantera dessa under fredsbevarande utlandstjänstgöring. Undersökningen har genomförts genom kvalitativa intervjuer med sex soldater som genomfört utlandsmission.

Mot bakgrund av problemet varför säkerhetspolitiska ambitioner inte alltid kan omsättas i militäreffekt eller förmåga är syftet att förklara varför Sverige trots större resurser och tydliga politiskaprioriteringar verkar ha sämre förmåga än Finland att genomföra fredsfrämjande insatser.Insatsförmåga definieras som förmåga att på ett flexibelt sätt genomföra olika verksamheter ellerlösa olika uppgifter. Svenska och finska förband i Kosovo jämförs med hjälp av sju kriterier, ochförmågan hos förbanden antas delvis spegla nationell insatsförmåga. De viktigaste slutsatserna äratt de undersökta förbanden har likvärdig förmåga, men att den svenska kontingenten haft högrepersonalkostnader samt högre kostnader för hyror, varor och tjänster. Vidare anges att de svenskametoderna för rekrytering och utbildning är något mer komplicerade och därmed merkostnadsdrivande än motsvarande finska. Slutligen framhålls svårigheterna med att dralångtgående slutsatser enbart grundade på jämförelser av personalstyrka och kostnad..

Sverige har en lång tradition i att utbilda soldater och förband för försvar av det egna landet. Dettahar varit i fokus för de svenska förbanden under kalla kriget. Idag ställs svenska förband inför nyauppgifter och i andra miljöer än de traditionella, men framförallt möter de svenska förbanden enmotståndare som har andra drivkrafter, medel och metoder än vad motståndaren hade under detkalla kriget.Uppsatsen syfte är att diskutera huruvida den svenska soldat- och förbandsutbildningen äranpassad för denna motståndare. D.v.s. erhåller de svenska förbanden en relevant utbildning?Denna studie genomförs som en fallstudie av FS 15.

I över 50 år har Kongo-Kinshasa varit utsatt for krig, och landet präglas idag av en skenande statskollaps. Vi har utkristalliserat tre fundamentala orsaker till konflikten som anses relevanta i samband med vår frågestallning, vilken behandlar FN-styrkan MONUC: s insatser i landet. Maktspel över Kongos enorma naturtillgångar, politisk problematik och etniska skiljelinjer är grunden till såväl konflikten som landets politiska instabilitet. FN-styrkan, som är en av de största i sitt slag och har befunnit sig i landet sedan år 2000, arbetar mot fredsbevarande och fredsfrämjande mål vilka ofta fokuserat på att mildra den humanitära katastrof som råder. Granskning har genomförts av MONUC: s arbete i att vara behjälpliga till att motverka de viktigaste källorna till konflikten.

The aim of this paper is to map out the purposes of the United Nations Peacekeeping Operations. This is done in order to see if humanitarian tendencies have been an increasingly cause for the UN to initiate an intervention with military means. This paper uses the time period from the end of the cold war until today, since that historic occurrence increased the U.N.?s involvement in peacekeeping. By using this time span it enables the survey to indicate changes in the mapping of humanitarian interventions.

Mellan 2004 och 2006 deltog ett svenskt mekskyttekompani som en del i FN-insatsen i Liberia, UNMIL. Uppsatsen syftar till att utreda hur det svenska kompaniet bidrog till uppfyllandet av den strategiska målbilden inom UNMIL 2004-2006 med hänsyn tagen till svenska direktiv, ordrar och incitament till att bidra till insatsen, samt att dra lärdomar utifrån detta. En fallstudie har använts för att studera verksamhet och erfarenheter från insatsen som sedan analyseras utifrån de olika mål och framgångsfaktorer som låg till grund för insatsen. Fallstudien baseras i huvudsak på slutrapporter från de svenska kontingenterna som verkade i UNMIL. Resultatet visar att det svenska kompaniet bidrog positivt till uppfyllnaden av UNMIL:s strategiska målbild och Regeringens incitament för deltagande men att brister fanns inom Försvarsmaktens direktiv, främst avseende interoperabilitet.